Finalparlament: Finaluppdrag 1

Miniparlament
Är det okej att ge igen om man blir illa behandlad?

Klassens bidrag

Elin säger: att om man ger tillbaka så fortsätter bråket kanske. Det är inte bra. Det är bättre att säga stopp! Det är fel! Sluta bråka!!!
Gustaf Säger: Funkar inte det så är det bäst att säga till en vuxen som kan avstyra bråket och hjälpa till så att alla blir vänner igen.
Josefine säger: Jag säger stopp!!! Sluta bråka!!! och vänder mig om och går. Jag struntar bara i bråket för jag vill inte ha något bråk och jag vill inte vara med och bråka. Jag vill att alla ska vara vänner!!!
Sebastian säger: Alla ska vara vänner och man ska leka tillsammans och ha roligt! Uppstår bråk Säger jag till någon vuxen och går själv därifrån.
Vi jobbar med skolans värdegrundsfrågor för att ha ett gott klimat på Sjuntorpskolan.

Så här tycker vi också.
Vi behöver träna på att behärska våra känslor. Många barn behöver träna på att visa vad de
känner. Om man pratar om känslor så utvecklas de! Barn som är bra på att berätta vad de känner blir inte arga så lätt. Att ge igen kan vara både att slåss och att ge igen med ord. Vi arbetar också hela tiden med att allas ord är lika mycket värt. Alla betyder lika mycket i klassen och allas ord väger lika tungt. Vi har nolltolerans mot att säga och göra elaka saker. Vi har kamratstödjare och trygghetsteam på vår skola.
Vi är mycket noga med det förebyggande arbetet. I det förebyggande arbetet arbetar vi bland annat med EQ-materialet. Det gör att vi är en klass med mycket Vi-känsla som tar hand om varandra.
Våra ledord är: Var mot andra som du vill bli behandlad själv. Allt detta arbete som vi håller på med gör att vi är bra på att ”klara av” situationer där man kanske skulle vilja ge igen, skulle man ändå komma i en sådan situation där man ger igen har vi alltid samtal, uppföljningssamtal m.m för att man ska stå ännu mera rustad om man kommer i en liknande situation igen.Vi arbetar också med orden stopp, sluta och nej, och vad de orden betyder, och att man måste lyssna på dem.
I SJUNTORPS SKOLOMRÅDE GER VI ALLA BARN/ELEVER MÖJLIGHETER ATT LÄRA FÖR LIVET!
Här är några övningar som är bra i livskunskapsarbetet:
Gör ett känslokollage(tänk vad tidningar är användbara till mycket, helt suveräna att använda i undervisningen)
Det är viktigt att kunna sätta ord på sina känslor och att lära sig tolka andras känslouttryck. Att prata om känslor gör att de utvecklas. Det har visat sig i undersökningar att de som är bättre på att prata om känslor har en lägre grad av aggressivt beteende. Vi pratar därför vidare om känslor och känsloord. Den här gången genom att känna igen och tolka olika ansiktsuttryck. Har ni möjlighet så försök få tag på en bild på klassikern MonaLisa. Vilken sinnesstämning har hon egentligen? Vad tycker ni i din klass? Gör en liten undersökning i klassen.
Material: Gamla veckotidningar och dagstidningar. Förbered genom att be barnen att ta med sig gamla tidningar hemifrån. Då går det säkert att få ihop en ordentlig samling.
Stora papper, sax och klister
Gör ett kollage med olika känslor. Klipp ut bilder ur tidningar och gamla veckotidningar. Antingen blandar ni friskt olika känslouttryck på samma collage eller så skriver ni från början olika känslor som rubrik på de stora papperen t.ex. GLAD, LEDSEN, ARG, RÄDD. Sedan får eleverna klippa och klistra in bilder från tidningarna på den känsla där de passar. Om man vill kan man dela in eleverna i fyra grupper så varje grupp får leta efter en känsla, en grupp för glad, en grupp för ledsen o.s.v.
Gör en utställning med era fina collage.

...Och här kommer en övning till, som inleds med en liten berättelse.

Tompa trängs
Jag måste få nya skor som inte tar så lång tid att knyta, tänker Jossan. Skorna är jättesköna och snygga också, men hon blir alltid sist. Mamma tycker att hon kan knyta löst så det går att få av och på dem utan att behöva knyta upp. Jossan har provat det, men då är det så svårt att spela fotboll tycker hon. Varje gång när hon sitter och knyter sina skor kommer Tompa och knuffar henne och tränger sig fram till sin jacka. Han får plats utan att knuffa henne, men han måste visst göra det hela tiden. Jossan blir jättearg, men hon visar aldrig det. Hon tränger ihop det arga till en liten klump i magen och fortsätter att knyta.
Känslor i ring
Det här är en dramaövning om känslor för att träna på känslouttryck. När barn ska visa hur man ser ut när man är t.ex. arg har en del barn väldigt svårt för det. Det fungerar förmodligen alldeles utmärkt när lillasyster kommer in på rummet hemma, men många har svårt att vara tydliga när de är bland kompisarna i skolan. Många barn behöver träna på att behärska sig, men en del behöver träna på att visa vad de egentligen känner.
Alla deltagare ställer sig i en ring. Du som leder övningen börjar med att visa en känsla, men bara lite (väldigt lite) t.ex. ett svagt litet leende. Den som står bredvid ler lite mer. Så går man varvet runt och avslutar förmodligen med ett gapskratt när man gått varvet runt.
Placera om ringen, t. ex genom att räkna ett, två, tre och låta alla treor ställa sig på din vänstra sida i ringen. Eller låt alla som har något grönt på sig ställa sig till vänster om dig i ringen. Börja sedan om med en annan känsla. Prova till exempel; rädd, arg, ledsen och förvånad.
Övningen kan vara lite svår, det kan kännas pinsamt för en del barn att visa en känsla när andra tittar. Prova gärna att göra övningen vid mer än ett tillfälle, det kan gå bättre och kännas tryggare när det inte är första gången och barnen vet vad som kommer att hända i övningen.
Att prata om känslor gör att de utvecklas!

Den här dikten vill vi i klasserna ge till ALLA!!!! Får ALLA den här önskan uppfylld, och ALLA blir bemötta på detta sätt, tror vi inte att man behöver komma i sådana situationer där man känner att man måste ge igen.

Önskan
Vi önskar dig inte guld
ej heller pengar eller makt
Vi önskar dig modet att vara dig själv
och stå för vad du sagt
Vi önskar dig inte en stenfri väg
men kraften att vägen gå
Vi önskar dig kärlek i rikligt mått
och vänner att lita på.

Det har varit väldigt roligt att sammarbeta 2B & 3B. Vi känner att vi lär av varandra. I de här klasserna hjälper vi varandra. Vi har också blivit väldigt miljömedvetna när vi har arbetat med hållbar utveckling under hela året med inspiration från dig Kurre.
Så här tänker vi också: En trevlig harmonisk miljö runtomkring oss, där alla tar hand om natur, skolan, och varandra gör att vi inte behöver ge igen.

Vi har också en egen sång på Sjuntorpskolan som heter Sjuntorpsången. Vårt mål är att lära barnen att sjunga den här sången i stället för att ge igen om de skulle hamna i bråk. Tänk en skola där man går omkring och sjunger och ALLA är glada,nöjda och harmoniska. Man kan ju sjunga sången bara för att man är glad också, tycker barnen. Här kommer texten på Sjuntorpsången:
Vi vill gå i Sjuntorp skolan den är bra, här ska ALLA trivas både du och jag. Även om det händer att vi bråkar någongång är vi ändå vänner och sjunger samma sång.

[Bild:20100429_124953_0.jpg](Bild då barnen korsar sina händer.) Detta är vår favoritbild
En bild säger mer än tusen ord. Hälsningar 2B, Sjuntorpskolan

Statistik

Starkt ja	0 %
Svagt ja	0 %
Svagt nej	0 %
Starkt nej	100 %

Arrangeras i samarbete med: Mediekompass samt Arvika Nyheter, Bohusläningen, Eskilstuna-Kuriren, Falköpings Tidning, Filipstads Tidning, Fryksdals-Bygden, Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Helsingborgs Dagblad, Hjo Tidning, Karlskoga Tidning, Karlstads-Tidningen, Mariestads-Tidningen, Norra Halland, Nya Lidköpings-Tidningen, Nya Kristinehamns-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Skaraborgs Allehanda, Skaraborgsbygden, Skaraborgs Läns Tidning, Säffle Tidning, Värmlands Folkblad, Västgöta-Bladet och TTELA.